"Att vara just den man är, varken mer eller mindre"......hur enkelt är det när hela samhället skriker efter vår uppmärksamhet på alla tänkbara o otänkbara sätt? Konsumtion, värdet av ett perfekt utseende osv.
Vad händer om jag bestämmer mig för att, likt laxen, simma uppför trappan, mot strömmen.....Bestämmer mig för att inte köpa den där kaffemaskinen som ser så fin o bra ut på reklamen. Morgonkaffet smakar ljuvligt ändå:)...eller....
I all stress o press glömmer vi bort att uppskatta det vi har nära oss. Man vill ha mer, nytt, bättre. Men mår vi egentligen bättre?
Men om jag nu bestämmer mig för att simma mot strömmen, hur gör jag för att ändra fokus?....Om jag varje dag försöker hitta åtminstone tre saker som är värdefullt för mig (ex. ett fint o trivsamt hem, en underbar son, gott morgonkaffe i den där fina blå muggen som jag fick när jag fyllde trettio ,av min goa kusin), som jag känner mig tacksam över o kanske noterar det på ett papper för att påminna mig lite. När jag lär mig se det vackra i det jag har, då minskar lusten att vilja ha något annat:) Då börjar den härliga känslan av förnöjsamhet, krypa fram....när jag sitter tillbakalutad i soffan o drar en djup suck av välbehag o njuter av tillvaron o att "jag är just den jag är, varken mer eller mindre" ♥♥♥
Vad händer om jag bestämmer mig för att, likt laxen, simma uppför trappan, mot strömmen.....Bestämmer mig för att inte köpa den där kaffemaskinen som ser så fin o bra ut på reklamen. Morgonkaffet smakar ljuvligt ändå:)...eller....
I all stress o press glömmer vi bort att uppskatta det vi har nära oss. Man vill ha mer, nytt, bättre. Men mår vi egentligen bättre?
Men om jag nu bestämmer mig för att simma mot strömmen, hur gör jag för att ändra fokus?....Om jag varje dag försöker hitta åtminstone tre saker som är värdefullt för mig (ex. ett fint o trivsamt hem, en underbar son, gott morgonkaffe i den där fina blå muggen som jag fick när jag fyllde trettio ,av min goa kusin), som jag känner mig tacksam över o kanske noterar det på ett papper för att påminna mig lite. När jag lär mig se det vackra i det jag har, då minskar lusten att vilja ha något annat:) Då börjar den härliga känslan av förnöjsamhet, krypa fram....när jag sitter tillbakalutad i soffan o drar en djup suck av välbehag o njuter av tillvaron o att "jag är just den jag är, varken mer eller mindre" ♥♥♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar